Jag är och jag vet inte varför.
Och det förundrar mig att så många i min omgivning lever utanför denna hisnande vetskap om sin egen ovetskap. (Alternativt vet de verkligen, men jag tvivlar på det -motbevisa mig gärna!).
Jag har dock stunder av klarhet då frågan om varför jag är upplöses och visar att den saknar betydelse, åtminstone medan jag är närvarande. Att jag trots denna insikt ändå inleder mitt första inlägg på det sättet, är för att jag tycker det är viktigt att påminna andra om detta (o-)lustiga perspektiv, om inte annat så för att föra in lite spänning i livet och kanske, kanske, kanske möjligen för att öppna upp möjligheterna för denna värld att förändras lite.
Ja, jag vill förändra! Till och med ändra på andra, hur moraliskt fel människor i detta land än må tycka det är (sköt dig själv och skit i andra!). Jag tror inte det går att få bukt med globala/lokala orättvisor, miljöförstöring, självmordsstatistik, ekonomisk egoism eller någon annan fråga på den nivån, utan att människor börjar tänka om – inte bara “på andra saker”, utan på ett helt annat sätt. Kanske genom att tänka på ett sätt som inte utgår ifrån att “det är en självklarhet att vi lever”, att “jag är en avskild individ med klara gränser” eller att “framåt, uppåt och mer är utvecklande och enbart positivt”.
Vem som helst som går med på mina två premisser nedan kan hålla med om att det är värt att utmana tanken.
1, Vad vi människor tänker, och hur vi gör det, speglas i hur världen ser ut idag.
2, Världen ser ut på ett sätt som ur få perspektiv är tillfredsställande.
Jag vet inte hur vi ska tänka istället, helt enkelt för att jag också fortfarande tänker som vi alla är vana vid. Det svåra med att ändra tankesätt är att det inte är möjligt utan att ta risker – att prova på och ta vägen genom “error and trial”. Vi kan ju aldrig i förväg veta vad som händer när vi börjar tänka annorlunda, eftersom jag när jag tänker på det fortfarande tänker som vanligt. Det enda vi kan veta – det är att det tänkandet som råder nu leder till en ohållbar värld och mycket lidande.
Av denna anledning tänkte jag börja med att förändra mitt eget tankesätt, men det är ju ganska typiskt tänkt, så jag börjar blogga för att försöka förändra era tankesätt också!
Tyvärr är jag inte helt ärlig nu, detta sista var något som dök upp medan jag skrev – i själva verket startar jag upp denna blogg för att motivera mig själv att skriva för att rubba mig ur min tillvaro lite. Lyfta mig själv till andra perspektiv, minnas och skapa ett utrymme för mina tankar i en sfär utanför mitt övriga liv.
Jag märker redan att jag fastnar i ett visst sätt att skriva (visst sätt att tänka) och det vill jag inte göra. jag vill inte fastna i fällan att känna att jag måste vara konsekvent och leva upp till förväntningar baserat på det jag tidigare skrivit, så därför hoppas jag kunna använda denna blogg på ett kreativt och nyskapande sätt.
Vi får väl se…
