Tänk tanken att vi delar en inre värld. Visst tycks människors psyken har tillgång till urberättelser - de som syns i konstverk, drömmar och berättelser? Kan man resa i den? Är det detta som sker vid meditation? För mig tycks det som att vi när vi släpper vårt sunda förnuft och våra välupptrampade rationella tankebanor kan vi tillåta något nytt att uppenbara sig och ta plats. I meditation, när vi dansar, springer eller lyssnar på musik t ex för vi inspiration – det kan komma saker, tankar och idéer till oss som om de redan fanns där – de är inte framtänkta, de är framsläppta! Tänk vad mycket spännande stoff där kanske finns som fortfarande inte har realiserats och manifesterats i vår yttre verklighet…
