http://ocw.mit.edu/courses/linguistics-and-philosophy/24-263-the-nature-of-creativity-fall-2005/
Lyssnade just på en föreläsning av Irving Singer tillgänglig via opencourseware på ämnet “the Nature of Creativity”. Några punkter i denna föreläsning är för mig särskilt intressanta. Dels att Singer framhåller hur människor motiveras av en längtan efter fullbordan snarare än en eftersträvan efter lycka, dels att vi utvecklas endast inom de områden där vi möter motstånd eller kritik och slutligen att en kreatör inte enbart skapar utifrån stunden utan ett element av vision/planering/vilja förlagd till en framtid också är av stor vikt. Gällande strävan efter fullbordan stämmer det väl med min iakttagelse av att människor tycks drivas av att “bli hela”. Konsumtionssamhället är ett gott exempel på denna eftersträvan - det tycks mig som att människor hela tiden försöker fylla sina tomrum genom att stoppa i sig ”mer” eller lägga till fler dimensioner till sin identitetsuppfattning, vare sig det är i form av prylar, mat, upplevelser eller erfarenheter. Det är en synnerligen simpel logik som ligger bakom denna lösning på meningslöshetens gissel – om jag känner obehag av att vara “tom” eller “för lite” försöker jag helt enkelt fylla igen hålet eller växa. Tyvärr tror jag de flesta saker som står till buds är motsvarande “tomma kalorier” - tillfällig näring eller tillfredsställelse, men vi blir snabbt hungriga igen. Jag tillhör de (få?) individer som inte kräver ständig lycka för att känna mening i livet, något jag upplever kan vara provocerande för vissa människor. Att fundera och problematisera eller reflektera över mörka, svåra och negativa ting i tillvaron betyder inte att jag inte är tillfreds eller uppskattar livet, tvärtom.
Vikten av att utsättas för kritik för att växa och påståendet att ett element av målmedvetenhet är grundläggande för den skapande och utvecklande individen är brännheta punkter för mig. För egen del upplever jag att kritik, framförallt självkritik, och ett ständigt fokus på framtiden visserligen är utvecklande och ofta närvarande element i en utveckingsprocess, men jag undrar om det inte finns mycket att vinna i kreativa sammanhang på att arbeta med precis det motsatta – att inte analysera och kritisera så mycket och att inte låta visioner ta fast form i planering alltför ofta. Dessa två idéer går igen på alla nivåer i vårt moderna västerländska samhälle - alla tycks överens om att stimulering genom konkurrens (en form av kritik) och nödvändigheten av minutiös planering är grundläggande för ett samhälle i utveckling. Men bara för att vi kan se något positivt i dessa processer undrar jag om det behöver utesluta att det finns ännu starkare krafter i andra – kanske till och med av att sätta motsatta processer i rörelse? Jag har länge hävdat att vårt samhälle är alldeles för starkt präglat av oro. Denna tycks vara en fundamentalt mänsklig egenskap som är starkt förknippad med vår förmåga att planera och tänka oss in i en framtid och som får näring ur att vi gärna uppehåller oss vid det förflutna som ältas om och om igen. Men bara för att oro ligger människan nära till hands betyder inte att den är eftersträvansvärd eller något vi är dömda att upprätthålla. Våra kognitiva funktioner är särskilt utvecklade just när de kommer till de processer som är knutna till induktivt resonemang och förmåga att föreställa sig en framtid, men jag är nyfiken på om vi inte har potential att utveckla helt andra kognitiva processer. Kanske vi kan förstärka eller t o m skapa nya banor i hjärnan som leder till en utveckling oavhängig ovan nämnda vedertagna tillvägagångssätt. Denna fråga ligger nära frågan om det finns alternativa epistemologiska funktioner i tillvaron – sätt att nå kunskap om världen att agera utifrån som inte tar vägen via det klassiska induktiva förnuftet. Ett konkret exempel: istället för att driva ett företag genom ständig jämförelse med konkurrerande företag och genom utstuderade planer, istället släppa lös en inutitionsbaserad verksamhet baserad på inspiration i nuet och vilande på en tillit till det egna företagets förmågor.
